Jag gillar sällan att laga mat. Jag är inte dålig på det men det är inte en av mina favoritsysselsättningar. Det allra tråkigaste är när jag måste laga mat åt både mig och barnen. Då ska jag samtidigt som jag roar en 1-åring och en 3-åring försöka få till den där maten. Det vill säga inte mycket tid till att inspireras och reflektera över vad och hur maten ska tillagas. Jag vet också att när jag väl börjar äta själv är maten kall. Samtidigt som jag börjar skyffla i mig den kalla maten är alla barnen färdiga och vill roas igen. Nu låter det som att jag har hemska barn eller att jag har uppfostrat dem dåligt men jag tycker inte att något av det stämmer. Kanske känner någon förälder igen sig? För mig är denna situation mer komisk än jobbig. Det jag i alla fall skulle komma till är att jag just idag räddats! Syrran och hennes familj har bjudit in oss på middag. Så himla skönt. Nu är jag på väg till dagis på ett mycket försenat pendeltåg. Hatar pendeltåg.

Ok, till nåt annat. Dagens träning genomfördes på jobbets små löpband. 10 minuter uppvärmningsjogg, 6×2 minuters intervaller med 2 minuters ståvila emellan, 6 minuters nedjogg. Idag kände jag att coremuskulaturen var trött från i onsdags. Man känner liksom hur man inte har det där ankaret lika stabilt som vanligt. A och O vid intervaller är att inte bränna ut sig från början. Du måste orka hela intervallerna och alla intervaller minst lika bra. Ha inställningen att sista intervallen ska vara den bästa. Själv vacklade jag fram på bandet vid nedjoggen men hade kraft genom alla. Mys.

20120203-151407.jpg

Annonser