Igår, precis när jag skulle släcka lampan och sova, började Lillan att kräkas. Jag satt själv uppe med henne till kl 2 och matade med vätskeersättning var 5e minut. Allt kom upp. Hela tiden. Vid 2 tog Ultramaken över och jag fick sova ett par timmar. På morgonen insåg vi att det var dags att söka hjälp. Innan det blev allvarligt. In till akuten, trodde att det hjälpte men väl hemma fortsatte det. Nu har Ultramaken åkt tillbaka då hon är så väldigt hängig. Hon är ju så liten och de små torkar ut så snabbt. Usch, jag är så känslig när det kommer till barnen. Kan inte hålla tillbaka tårarna.