Igår bröt jag träningsfastan. Jag kände mig frisk från den där förkylningen som nästan bröt ut och var redo att instruera.

Benen var dock tunga och därför hade jag svårt att komma upp i puls. Tillslut släppte det.

20120905-074458.jpg
Svettigt värre!

Just nu är jag lite orolig för SUM:en om en månad. Sjukdom har begränsat mina viktiga långpass, bl.a. 3 timmarspasset jag skulle ha sprungit i söndags. Imorgon åker Ultramaken till Polen för att coacha landslaget i ultralöpning när de springer VM. Så bra löparcoach är han. Problemet blir dock att jag är själv med barnen hela helgen. Alltså inget långpass. Jag får springa när barnen sover. Storeman är ju hemma och jag springer runt, runt kvarteret med telefonen på. 1 minut hem. Man gör vad man måste.

Styrkepass går lättare att få till. Bara att köra på vardagsrumsgolvet. Allt går.

Annonser