You are currently browsing the tag archive for the ‘Långpass’ tag.
För några dagar sedan frågade jag om någon var intresserad av att hänga med på ett gemensamt långpass. Jag fick svar från några av er och jag hoppas ni, och kanske fler, fortfarande är intresserade?
Jag kollade min kalender och kom fram till att lördagen den 2 februari ser ut som ett ypperligt tillfälle. Jag springer gärna på förmiddagen.
The Plan
Jag springer mina långpass långsamt och tänker mig en fart på ca 6.30/km och att vi kör ihop i dryga 2 timmar. Helena hade en idé om att utgå från Spånga så why not?
Vem är på?
Att springa långt och få en trevlig resa kräver inte bara löpträning. Behovet av styrketräningen glöms ofta bort eller prioriteras bort till förmån för löpningen. Det skapar ”ostbågelöparen” – hen som inte orkar annat än att släpa fötterna framåt och följaktligen tillslut ser ut som en ostbåge. Det är också hen som dras med skador då och då på grund av den obalanserade kroppen. Det är knäet, höften, foten mm. Det beror sällan på tex bara ett dåligt knä. Man har säkerligen en kropp som inte jobbar som ett väloljat system och då kommer det börja krackelera förr eller senare.
Ett enkelt sätt att själv märka om man är för svag är att se över sin hållning när man springer. Tänk dig att du har ett snöre som är fäst på ditt huvud och drar dig rakt upp. Tänk dig att du har ett annat snöre som är fäst i höften och drar höften rakt fram. Kan du hålla upp din kropp så genom alla dina löppass? Då har du ett bra utgångsläge. Det betyder inte att du kan strunta i styrketräningen.
Hemmaträning med kroppen som belastning går alldeles utmärkt. Funktionella övningar som involverar stora delar av kroppen låter kroppen veta att den är ett system och ska fungera och arbeta som ett sådant. Då kan alla muskler hjälpa till att axla den belastning som löpningen innebär och du blir en starkare, skadefri löpare!
Hur gör man då om man är sugen på att springa långdistans?
Ja, jag kan väl börja med att säga att olika ”experter” skulle säkert ge olika råd. Men man ska träna det man vill bli bra på, där är vi nog överens.
Därmed inte sagt att man ska springa tre långpass i veckan. Då går kroppen sönder för en nybörjare och inte heller jag, som ändå springer en del, springer ens ett långpass i veckan året runt. Sen beror träningen på vilka ambitioner man har; vill du springa ett halvmarathon, marathon eller ett ultramarathon?
Om jag utgår från en nybörjare som kanske springer några km ett par gånger i veckan skulle jag börja lägga in ett långpass var tredje vecka. Vad är då ett långpass? Det beror på. Vad är länge för dig? Om du är van att springa 45 minuter skulle jag börja med att lägga på en halvtimme och dra ned farten. Ett långpass handlar för mig om att lära kroppen att hålla på länge; stärka muskler, ligament, ledband mm. Det handlar inte om fart. Det gör man på andra pass och man ska skilja på olika pass för att suga ut träningseffekten. Varje pass har sitt syfte. Ca 70% av maxpuls kör jag på mina långpass. Efter ett långpass ska du inte vara slut konditionsmässigt men som nybörjare kommer du säkert vara trött i kroppen.
Utöka passets längd försiktigt. Spring den där extra halvtimmen några gånger. Glöm inte att ta med vätska om du springer längre än en timme och energi om du springer ännu längre.
Några månader kvar men längtar redan till den 1 juni. Har nu ordnat med barnvakt så jag och maken kör en klassiker med hotellnatt å allt. Det bli bra.
Det är en sådan resa att springa de längre distanserna. Ett samtal med mig själv där jag lär känna mig bättre och bättre. Löpningen och dess härlighet är en del men det som gör att jag fortsätter och dessutom satsar på ännu längre distanser än marathon är den inre resan. Vad gör jag när kroppen säger stopp och jag vet att den inte ”bara” är någon kilometer kvar. Det är då man vet att man lever och varför man lever. Inte så att jag lever för löpningen, även om den verkligen förgyller mitt liv. Nej, jag tänker på att livet inte är så lätt alla gånger även om plågorna vid träning/tävling inte kan liknas vid de tuffa utmaningar livet kan ge en så är det ganska likt. Man väljer att fortsätta och går starkare ur striden. Djupt, eller hur, men sån kan jag också vara.
I veckan behövde jag lite extra pepp och ni var några därute som hörde mig och gav mig lite kraft. Tackar för det. Nu är jag igång och springer igen och allt blir lite lättare :). Ibland är det så lite som fattas som är en sådan essentiell del av mig.
Imorgon drar jag på mig löparskorna efter frukost och tar mig en tur. Funderar på om nån skulle vara intresserad av ett långpass nån helg. 2-3 timmar i långpass-fart? Vad säger du?
Måndag
Planerad vila
Tisdag
Pulsspinning
Onsdag
Löpning, distans
Styrketräning, Tabata-style
Torsdag
Planerad vila
Fredag
Vila
Lördag
Långpass, 90 minuter
Söndag
Högst oplanerad vila…sjuk
Idag mår jag bättre. Happy thoughts.
Då kör vi!
Måndag
Planerad vila
Tisdag
Pulsspinning
Onsdag
Styrketräning
Torsdag
Planerad vila
Fredag
Löpning, distans
Lördag
Kort styrketräning
Söndag
Långpass, 80 minuter
Det var det hele.
Åååå, vilket härligt löppass jag hade idag! 80 minuter långpass stod på schemat och det var en ren njutning trots duggregn och lite blåst. Jag vet att jag tjatar men Newlines Protect-kläder är outstanding! Det hade jag sagt även om jag inte fått kläderna gratis. Lagom varm och go.
Kör ju, under en period, enligt Maffetone och det var i ett mycket lugnt tempo jag tog mig fram. Pulsen skötte sig och efter passet var jag oberörd.
Vad jag har saknat mina långpass. Det är som terapi för själen. Imorgon ska jag testa crossfit för första gången. Spännande!
Måndag
Vila
Tisdag
Pulsspinning
Onsdag
-Styrketräning utomhus
-6×400-metersintervaller
Torsdag
Vila
Fredag
Vila
Lördag
Långpass, 90 minuter
Söndag
Styrketräning på hotellets gym
Bra vecka. Idag skulle jag ha sprungit 70 minuter distans. Enda problemet är att jag igår dammade i ena knäet i en kant så hårt att jag fick förlossningsandas. På riktigt. Idag har jag ganska svårt att belasta benet vars värk hållit mig vaken inatt…
För oss är det viktigt att få till tid för bara varandra. När det bara är jag och Andreas. Planen var ju egentligen Sörmland Ultramarathon men för mycket sjukdom satte käppar i hjulet. Vi behöll dock planen med hotell.
Först tänkte vi gå på bio men vi ändrade oss. Ett långpass var ju ett måste. Det är romantik på hög nivå för oss.
Vi startade från hotellet; Radisson Blu Waterfront mitt i city och rundade Södermalm. 90 minuter tog det och denna gång var det jag som var starkast i backarna! Kan bero på ett visst Spartathlon för två veckor sedan men det kändes ändå bra att höra honom kvida när jag tryckte på 😉
Vi valde bort bio till förmån för att strosa och ta en fika på Bianchi-cafét:
Lite middag på fin restaurang fick avsluta kvällen och ett styrkepass på hotellets gym fick starta nästa dag.
Kan varmt rekommendera Radisson Blu Waterfront. Supertrevlig personal och den bästa frukosten!
Imorse fick jag ett mail från min vän Helena. Hon berättade att jag vunnit en tävling hos Terese. Snabbt var jag in och kikade och jajjemen! Jag har vunnit en startplats på Lidingöloppet! Som om inte det vore nog verkar det nu som att jag har barnvakt till SUM:en (Sörmland Ultramarathon)! Hallåååå! Jippi! Lidingöloppet skulle därmed kunna bli ett av de sista långpassen inför SUM:en. Kan det vara så bra?
Glad!
Om planen går i lås kommer jag ju inte springa som besatt på Lidingöloppet utan ta det som ett roligt långpass. Ingen herrejösses-tid med andra ord.
Håll tummarna!
Heja mamma! 