You are currently browsing the tag archive for the ‘krämpor’ tag.
Ja, planen var ju hemmaträning i form av styrketräning igår och ett 60 minuters distanspass i löpning idag. Men. Lite kill i näsa och hals plus att pulsen beter sig småsjukt sätter stopp. Jag vägrar bli sjuk igen. Alltså vilar jag lite till. Jag längtar och hoppas på ett långpass i gott sällskap på lördag.
Nej, inte med Lillan förstås 🙂
Jag kan förresten tipsa om ett sjukt roligt program som börjat på tv4. Come fly with me. Det blir inte så mycket roligare än med Little Britain-gänget. Första avsnittet kan du se någon dag till på tv4 play i någon dag till. Nästa avsnitt kommer på lördag.
Jag tror inte jag är ensam om att vabba.. Båda småkidsen har varit febriga de senaste dagarna liksom halva Sverige. Idag har de inte feber men givetvis stannar vi hemma en dag extra. De är fortfarande väldigt hostiga och snoriga.
Jag och Ultramaken pusslar utifrån behov. Jag har ett viktiga möten i eftermiddag, maken nu på förmiddagen, alltså är jag hemma på förmiddagen.
Jag skulle ha tränat med kollegorna på lunchen men det blir egen träning hemma ikväll istället. Vad jag tränar kommer i ett senare inlägg.
Ja, en höst fylld av sjukdom toppat med ett nytt år som börjar med en rejäl influensa var inte vad jag planerat. Inte alls. Jag såg framför mig ett år fyllt av bra träning som skulle ta mig ännu snabbare runt de 42 kilometrarna som Stockholm Marathon utgör. Så blev det inte. Ganska snabbt tog jag dock ett snack med mig själv.
Jag tävlar bara mot/för mig själv. Att året blivit som det blivit är faktiskt bara att tugga i sig. Det är som det är med det. Jag kommer ta mig runt maran. Det kanske inte går snabbare än förra året. Det kanske inte ens går så bra som förra året men det går. Anledningen till ett dåligt träningsår är inte lathet eller något jag kunnat påverka. Vad gör man? Maran blir rolig i alla fall.
Jag tror att en stor anledning till att all motivation till ja allt försvann på grund av den hästkur med Kåvepenin jag nyligen avslutat. Vad sägs om 6 tabletter per dag? Nu börjar aptiten smyga sig tillbaka men sugen till det mesta är borta. Det är jag inte van vid.
Känner mig fortfarande lite trött och hängig men en smygande träningslust börjar dyka upp. Det hjälpte mycket att träna en kund häromdagen. Då är det svårt att inte vilja jobba stenhårt själv. Jag väntar dock någon dag till och tyvärr skjuter jag på det gemensamma långpasset med några av er en vecka. Hoppas ni vill hänga med nästa vecka!
Nu var det ett tag sedan jag skrev ett inlägg. Varför? Jo, i fredags klubbade influensan ned mig with a vengeance. Jag tror jag aldrig haft influensa tidigare och jag har garanterat aldrig varit så sjuk.
Jag som extremt sällan har feber har legat nu i fyra dagar med hög feber. Det ska tilläggas att min normala temp är 36. Jösses! Jag har varit så ynklig att jag helst hade haft mamma här…
Jag var i alla fall till läkaren imorse men det var inget bakteriellt. Bra och dåligt. Bra för då slipper jag penicillin, dåligt då penicillin hade gett snabb lindring hade det varit bakterier. Jag tror jag känner viss förbättring nu men vågar inte ropa hej.
Jag har i alla fall fint sällskap från Lill-mamma. Hon är så omhändertagande.
Ja, nu var det ett tag sedan jag skrev om min egen träning. Vad kan det bero på? Jo, givetvis startar jag året med en förkylning. Givetvis.
Väl hemma i Stockholm åkte jag och köpte vitaminer. Maken får beställa Mito Caps från Zebban. När jag ätit dessa två komponenter har förkylningarna minskat drastiskt. Det kommer det göra nu också.
Jag är dock extremt sugen på att träna. På tisdag kör min pulsspinning igång igen. Då ska jag vara frisk. Just nu ”degar” vi här hemma medan Ultramaken är ute och springer 24 km.
Nej, det hann väl bli ett pass förra veckan. Inte värt att skriva om alla dagar jag pga sjukdom tvingades vila.
Helgen har till stor del spenderats vilande. Igår åkte julgrejerna fram. Vi kör alltid allt den första advent. Absolut inget dessförinnan, det är förbjudet. Eftersom vi aldrig firar jul hemma finns det heller ingen anledning att pynta lite nu och resten sen. Till och med granen åker fram.
Ingen sparsmakad, modern stil här inte. Let’s overdo it! är mer vår devis. Mycket tomtar och ljus. Barnsligt härligt och ungarna älskar det! Jag och maken också för den delen.
Vi hann pynta pepparkakshusen också. 3 barn = 3 hus. En av dem förstod inte riktigt att pyntet skulle hamna på huset och inte i munnen… Det är också personen vars skorsten har ett bett…
En höst fylld av förkylningar är en sak men nu ligger jag däckad med feber, därav bloggtorkan. Släpade mig hem från jobbet igår och föll ihop i soffan. Mitt problem är att jag har oerhört svårt att sova när jag är febrig. Samtidigt är jag jättetrött. Tur då att jag extremt sällan har feber, typ vart tredje år.
Istället för att bryta ihop känner jag nu att det är som det är. Inget att lägga mer energi än nödvändigt på. Barnen, och speciellt Lillan, undrar vad som händer då jag är sängliggande. Hon har inte lämnat min sida utan ligger helst bredvid mig i sängen och myser,
Snart mår jag bättre!
Jag är inte direkt förvånad. Båda småkidsen drängförkylda. Självklart drar svamp-Jessica åt sig några baciller. Planen var ju att delta i Träningsdag för Ung Cancer som Bloggar om Träning anordnat. Massa härliga pass och trevliga vänner att mingla med. Typiskt att vakna med halsont då… Typiskt. Vad gör man.
Ingefära och honung. I en ny, fin mugg från en vän.
Kanske kände även min kloka mor på sig att det skulle behövas goa muggar. Hon och pappa skickade den här fina till min Moomin-emaljmuggssamling:
Här ska drickas varma grejer! 🙂
Imorrn ska jag vara frisk!!
Ja, det är vad jag skulle behöva idag. Du vet som ett hårt träningspass som rebootar kroppen, rensar bort allt skräp som samlas där när man inte tränar. Idag kommer jag faktiskt köra igång igen men mycket försiktigt med kroppen som belastning. Mer för att öka cirkulationen. Jag tänker inte börja med ett herrejösses-pass då jag har varit sjuk ett tag och har lite hosta kvar även om jag inte känner mig hängig.
Denna dag har jag spenderat på utbildning och går igenom de sista två dagarna i min MI-utbildning (Motiverande samtal). Jag har sagt det förr: Otroligt givande! Jag riktigt känner hur jag växer i min coachande roll. Så användbart bl a i min roll som personlig tränare.
Full med verktyg!
Heja mamma! 